Amanda Bergström

En blogg fylld med text, bilder och mycket mer.

vad jag anser om föräldrarskap

min vardag Permalink0
jag tänker mycket på det här med att vara en bra förälder. jag kan egentligen bara
se utifrån vad jag fått lära mig av mina föräldrar, hur jag blivit uppväxt, hur andra i
min närhet blivit uppvuxna och vad jag tycker själv och sen slå ihop det bra av det
och ta vara på det och samma sak med det dåliga. jag vet genom det dåliga hur jag
inte vill vara som förälder. och nej jag vet inte hur det är att vara en bra förälder, jag
vet inte hur det är att vara en förälder över huvud taget. men så som jag anser just nu
och som jag hoppas att jag fortsätter med sen.

viktigt för mig är att man väljer sina fighter. varför lägga energi på att bli irriterad för att
inte vissa saker är gjorda? eller att du får göra mer än den andra en dag? jag tycker det
är superviktigt att man hjälps åt. att man gör det man kan och man gör det man är bra på.
jag tycker tex att det är kul att städa, ta hand om disk och hålla rent, därför blir det mest
jag som gör de där sysslorna. jim hjälper till och städar och allt det där när han ser att det
behövs men jag gör det gärna för jag tycker om det. jim är mer för att laga saker, ta hand
om bilen så som byta däck, tvätta den och ta hand om den om det skulle vara något annat.
därför gör han det. sen tvättar vi alltid bilen tillsammans men det är för att vi gör det till en
kul grej. ja vi tycker det är kul att ha vattenkrig när vi tvättar bilen.... hehe. men för att koppla
ihop detta med att vara förälder. om man bara låter vardags-sysslorna rulla på och man hjälps
åt, gör det man är bra på och man helt enkelt samarbetar så blir det bra. det blir inga onödiga
diskussioner eller tjafs om vem som ska plocka ut ur diskmaskinen utan det bara rullar på. 
då blir det även en bra stämning och man håller ihop och håller sams som familj. istället för
att de vuxna i familjen går runt och är irriterade på varandra över lite städ eller tvätt. enligt mig
fruktansvärt onödigt!

många pratar om att allt är så himla jobbigt i början när man fått barn och det är klart det kan
vara. men vad jag anser är att det blir vad man gör det till. klart man har dagar man är mindre
pigg. man kanske inte fått mycket sömn, inte känt att man kunnat äta ordentligt osv men låt
det inte gå ut över er. ni har varandra då och där. ni är ett team. det gäller att samarbeta och
hjälpas åt och underlätta för alla. dig, din partner och erat barn. ni är en familj nu och man får
ställa upp för varandra. jag tror nämligen inte på det här med att man ska ta varannan blöja
eller varannat skrik o allt vad det är. samarbeta och lös situationen då och där. känner du dig
trött, ja men då kan din partner göra vad som behövs och tvärt om. inte skulle jag låta jim gå
upp för femte gången på en natt bara för att det är "hans natt" att ta hand om vårat barn. 
det är lika mycket mitt ansvar dels för barnets skull men också för att jim ska må bra och vi
ska må bra tillsammans. det är så viktigt för mig att vi gör det tillsammans, som en familj, som
ett team. och inte något annat. jag älskar jim och vi kommer älska vårt barn gränslöst och kommer
göra allt för att det ska bli så bra som möjligt. men då gäller det också att samarbeta, som ett team.

jag tycker även att det är så viktigt att ta hand om varandra. både som par men även som enskild
person. det är viktigt med egentid både som par men även som egen person. egentid för mig kanske
är att gå en långpromenad och då är det viktigt att jag får göra det och jim tar hand om allt annat
under tiden. egentid för jim kanske är att åka och spela airsoft, sitta vid datorn eller bara åka iväg en
sväng med jakob. då ska han självklart göra det och jag tar hand om resten. hitta på saker som en
familj anser vi också är superviktigt och det är något vi kommer lägga stor vikt på. vi vill se till att
vi kan göra det vi vill göra som familj. både tidsmässigt och det ekonomiska. det är även viktigt
att komma ihåg varandra i detta. att man inte bara definerar sig som mamma och pappa. utan 
faktiskt också defineras som amanda och jim. man behöver egentid som förälder också. bara vara
och ta hand om varandra. man behöver inte åka iväg en vecka själva, det kan räcka med att gå
på bio eller gå ut och äta. men att man inte tappar bort sig som par i föräldrarskapet. utan att man
ändå hittar på saker själva lite då och då, för det behövs. 

att prioritera barnen är det viktigaste. se alltid till deras bästa. barnen kommer alltid i första hand och
det är vi som satt dem till världen och det gör också att det är vårt ansvar att se till att de får det bra
och får en bra uppväxt. jag skulle exempelvis aldrig kunna röka eller snusa om jag visste att ekonomin
inte höll till det. skulle aldrig kunna neka mina barn till något de vill för att vi inte har råd pga att jag
röker eller snusar. förstår mig verkligen inte på de som gör så. ekonomi kan sätta käppar i hjulen för
många men det ska inte behövas om man har en stadig inkomst. och speciellt inte om man har två
stadiga inkomster. vi har just nu ett sparkonto till bebisen som h*n kommer få tillgång till när h*n vill
köpa något större när h*n är äldre. exempelvis en bil eller en lägenhet. så h*n kommer inte veta om
detta kontot. sen ska vi även skapa ett till sparkonto som ska gå till resor och saker vi vill göra. för
både jag och jim älskar att hitta på saker och tycker det är vikitigt att man gör det med. under min
uppväxt gjorde jag så himla mycket. mamma och pappa prioriterade verkligen oss framför allt.
vi hade våra sporter o hobbys, vi åkte iväg varje dag under hela semestern. badade nästan varje
dag och var iväg på allt möjligt. utlandsresor, nöjesparker osv. och så vill jag ha det med mina och
jims barn också! 

jag tycker att det är så viktigt att man håller sams så att det är en bra stämning i familjen. självklart
kan man bråka och vara osams. man är inte mer än människa. man har sina dåliga dagar men då 
är det också viktigt att man berättar det för sin parnter och förklarar det för att det inte ska bli ännu
mer irriterade miner. prata med varandra och undvik att göra det värre. som sagt, det är klart man
bråkar och blir osams, men prata om det och lös det. somna aldrig osams. gå aldrig ifrån varandra.
prata över en promenad och lugna ner varandra. tänk på vad ni säger till varandra för det är så 
mycket som flugit ut ur min mun som jag sagt till jim när vi varit osams som jag ångrar ihjäl mig direkt
efteråt. då är det bättre att man säger att man måste lugna ner sig innan man fortsätter diskussionen.
för när man är uppe i varv kan man inte alltid kontrollera vad som sägs. och blir man osams, ta det
inte framför barnen. det ska inte behöva gå ut över dem. det skapar en så himla otrygg miljö för dem.
klart de måste se att man kan vara osams och diskutera men inte bråk. men tillbaka till dethär med
att gå ifrån varandra när man bråkar. jag har gått ifrån en gång och då satte jag mig utanför lägenheten
mot husväggen för att lugna ner mig. men längre än så nej. kommer inte göra om det heller för jag
och jim lovade varandra i början av vårt förhållande att vi aldrig skulle lämna ett bråk, för det gör bara
allt värre. som sagt, ta en promenad tillsammans istället och prata om det. red ut det istället för att
skita i varandra. har man bråkat eller tjafsat, vad tjänar det till att gå runt under samma tak och vara
sura och irriterade på varandra? det är bara så sjukt onödig energi. lös det så fort som möjligt istället.

som sagt, jag vet inte hur det är att vara förälder men detta är vad jag anser. detta är vad jag vill. 
men blir det inte såhär, då blir det inte det. men det viktiga är att jag och jim skapar en trygg miljö
för våra barn. att vi har det bra tillsammans som familj. för vi är starkast tillsammans och det finns
ingen person någonsin som får mig att känna mig så trygg som jim. tillsammans klarar vi allt. 
och så vill jag att det förblir föralltid.
Till top