Amanda Bergström

Livet med ett barn med särskilda behov

livet

min vardag Permalink0
jag kommer ihåg denna dagen som det var igår. jag, nina, albin och viktor åkte på fest i
bankeryd. kvällen slutade med att jag tjatade ihjäl mig på allt och alla om att nån skulle köra
oss till tranås. jag och jim hade pratat i nåt dygn bara men jag ville inget hellre än att träffa 
honom. tillslut var det en kille som ställde upp. runt halv ett var vi framme i tranås. vi gick in
på krogen. och jim var bland det första jag såg. vi hade en kul kväll på krogen, dansade och
allt man gör. andreas telefon var borta så vi kom inte hem till jim förens vid 4-5 på morgonen.
och gullig som han är min lille jim ställde han sig och gjorde tacos till mig och nina. sen låg 
vi och pratade och höll varandra i hand i flera timmar. eller ja, jag pratade på som vanligt och
jim somnade till ett antal gånger vilket jag inte märkte med tanke på att jag inte visste hur fort och
lätt han faktiskt somnar. detta var bara vår början. men det visste jag inte då, lördagen den sista
oktober 2014, för exakt två år sedan. och jag kommer vara nina evigt tacksam för detta. 

 
det är detta som är fördelen med att blogga. så kul att gå tillbaka till detta inlägget som jag skrev
den första oktober 2014. då jag inte hade en aning om att jag skulle träffa mitt livs kärlek. och jag
är så oerhört glad att jag gjorde det med tanke på att mitt liv i stort sätt bestod av alkohol innan dess.
jag är så lycklig att det var just jim jag blev kär i, att det var just han som fick ner mig på jorden. det är
han som har fått mig att inse att livet är mer än fest och alkohol. för två år sedan skulle jag aldrig kunna
tro att mitt liv skulle se ut som det gör idag. jag bor ihop med mitt livs kärlek och våra underbara djur, 
teemo, nala och molly. jag har världens bästa familj och vänner. jag är fast anställd och har världens
bästa jobb. mina lediga dagar består inte längre av fest och alkohol då jag inte dricker längre. men framförallt,
jag mår bra. jag är lycklig.
 

jag har så mycket drömmar, så mycket planer. jag älskar att planera allt in i minsta detalj. gärna 1 år innan
det faktiskt händer. nästa planerade äventyr blir en helg i stockholm med min alldeles egna bumble och kent.
sen är det jul med familjen och nyår på jobbet innan vi går in i 2017 som förhoppningsvis har nya överaskningar
och mål med sig. nya planer och roligheter. synd bara att min älskade farfar får se resten ifrån himlen. 
jag hade velat ha med honom med mig resten av livet helst, men iallafall ett par år till. det kommer inte vara
alls samma sak att berätta om honom för mina barn sen som att faktiskt träffa honom och uppleva och tolka
honom på sitt egna sätt. för han var helt fantastisk min farfar. och 75 år är ingen ålder. men att han kom hit på
min födelsedag trots att han var sjuk, svag. det gjorde mig till den lyckligaste i världen. den 21 juli var den
sista gången jag kramade om honom. den 30e juli var sista gången jag hörde hans röst. sista gången han sa
att han älskar mig. den åttonde augusti tog han sina sista andetag. jag var i turkiet och kunde inte förstå det. än idag förstår jag det inte. vissa dagar är det inte verkligt. vissa dagar har tårarna inget stopp. cancern tog honom ifrån oss. men ingenting i världen kan ta ifrån våra minnen. min hjälte.



ta ingenting för givet. varken människor, djur eller andra ting. ta vara på allt. varje dag, varje minut, sekund.
för man vet inte hur länge man har det hos sig. man vet inte hur länge det får existera. visa mer kärlek. lägg
ingen energi på saker man inte tänkt behålla. lägg inte energi på något som man senare tänker ge upp. ge
istället allt eller inget. prioritera. tänk. visa de som bryr sig att du också bryr dig. strunta i resten. fokusera.
kämpa. gör allt för att nå dit du vill. nå drömmar och mål. ge inte upp. just nu är jag precis där i livet som jag
vill. jag har velat ge upp, så många gånger. men sen hittar man något som ändrar på det. man har människor
som stöttar och hjälper en tillbaka på spåren igen. man får hjälp genom en anonym jour. en sport. ett volontär-
arbete. vad som helst. sålänge det får en att må bra, att leva. ge aldrig upp.

Till top