Amanda Bergström

Livet med ett barn med särskilda behov

Två kvällar på akuten

min vardag Permalink0
Igår vid halv nio låg Milos temp på 39,3 så jag ringde 1177 och med tanke på hans bakgrund och att han haft njurbäckenbottensinflammation tidigare så tyckte de verkligen att vi skulle åka in. Vi tog urinprov, blodprov och de vanliga kontrollerna. Febern var borta, CRP-provet såg bra ut och urinprovet får vi svar på inom 2 dagar. Så vi fick åka hem och var hemma vid 3 inatt. Tur lillen sov ganska mycket ändå.

Imorse vaknade jag vid halv åtta och gav Milo medicin. Sen somnade han om men vaknade till tjugo minuter senare så då passade jag på att ta febern, byta blöjan, ge honom frukost, Ipren och laktulos. Han hade då 38,3 i temp. Efter att han ätit hann jag knappt lägga ner honom i sängen förrän han somnade igen, sån tröttis. Så jag gick ut med Molly sen gick jag och la mig igen. En timme senare, 9:30, vaknade jag av att Milo var superledsen. Jim gick då upp och försökte trösta honom så att jag kunde sova någon timme till. Vaknade igen vid 11 av att han grät så jag bytte av Jim så han fick ha lite fria händer. Matade honom sen somnade han och sov till klockan ett när han vaknade och gallskrek. Även då började kramperna. Det var ett par under dagen fram tills klockan 5 och han var ledsen, trött och ängslig i stort sätt hela dagen. Vid halv två pratade jag med barnakuten första gången och ringde tillbaka vid halv 4 och fick prata med en epilepsi-sköterska. Efter tre samtal med henne kom vi överens om att vi skulle åka in. Väl inne visade jag videos på kramperna som vi sen konstaterade att det förmodligen var. De ville väl egentligen hålla oss kvar under observation men eftersom att Milo var sig själv från klockan sex ikväll (förutom extremt trött, men inte så konstigt) så bestämde vi oss för att åka hem och isåfall komma in igen om det skulle börja igen. Anledningen till att han fick kramperna var förmodligen pga att han snart kommer bli förkyld eller nåt. Det kan bli såhär i början av en infektion. Kan också vara av febern för att "kramp-tröskeln" är som lägst och mest sårbar när man är sjuk. Nu sover Milo gott och  förhoppningsvis hela natten som han brukar. Hoppas ni haft det bättre än vad vi har det senaste dygnet! 
Till top